måndag 21 september 2009

Fredag 18/9 Strandgölen! Whooha!



Kl 04.30 hoppar en spänstig ung man ur sängen för att åka raka vägen ner till den beryktade Strandgölen. Jag och Adam fiskade i denna vackra sjö i början av juni utan att känna något över huvud taget. En ganska vanlig företeelse i denna kristallklara, insektsrika och lynniga sjö som är fylld till bredden med stora, starka och oerhört skygga regnbågar och öringar. Revanschsugen som jag var så började jag fäkta med flugspöt prick kl 06.00 i min favorithörna som givit många vackra fiskar genom åren. Döm om min förvåning när det stramade till lite försiktigt i min igelimitation nästan omgående. Jag satte mer fart på flugan och hugget kom kraftigt och distinkt, följt av tungt gung i kolfibret utav en stor fisk som fastnat i änden på min tafs. 2 sekunders lycka följt av en slak lina och en surmulen skåning som riktade svavelosande ramsor gentemot sjöns alla invånare. Det skulle jag nog inte gjort för resten av dagen var en repris på föregående resa förutom på en punkt. Jag såg mängder av fisk som gick trettio cm under ytan och åt febrilt utav något som torde varit fjädermygglarver. Jag provade med alla sorters imitationer utan något som helst intresse från fisken över huvud taget. Lite nedslagen drog jag mig ner till Sänksjön vid lunchtid för att se om jag hade bättre lycka där. När jag kom ner till sjön såg jag två äldre gentlemän utvadade till armhålorna ungefär och de hade fullt sjå med att hålla linan ovanför vattenytan när de kastade. Ganska road av detta gick jag ner till vänster om farbröderna och ställde mig demonstrativt på land och börjde fiska med en liten svart nymf i änden på tafsen. Inom loppet av 30 min hade jag landat två bågar och missat åtskilliga hugg och kände att självförtroendet var på väg att återvända. Jag packade ihop mig för att återvända till Strandgölen och tittade mig över axeln när jag gick till bilen. Synen som mötte mig fick mig att skratta inombords, den ena farbrorn sprang så att blåbärsriset yrde mot platsen som jag nyss lämnat. Han formligen kastade sig i vattnet och vadade ut så vattnet skummade kring hans bojformade kropp.
Han hade nog aldrig hört uttrycket "att vada som en häger". Resten av dagen blev händelselös och avslutades i stugan i sällskap med kycklingsoppa spetsad med bacon och såklart kändisdjungeln på TV.

Tors 17/9 äntligen framme!


Efter många om och men så anlände jag till Hökensås i sällskap med den gamle trötte vovven Arnold. Tyvärr så hade båda mina kamrater Martin och Adam fått förhinder på vägen och kunde inte följa med. Vädret var helt enkelt underbart med 20 grader strålande sol och nästintill vindstilla. Snabb uppackning, påklädning av gängse fiskeutstyrsel och lösande av eftermiddagskort då kl passerat 15.00. Jag styrde vanan trogen kosan mot Enesjön då denna brukar infria till trevligt eftermiddagsfiske. Sjön låg alldeles spegelblank och vakringar spred sig över stora delar av sjön precis utom kastavstånd från alla djupvadande frenetiskt kastande sjunklinedyrkare. Hösten är en populär tid i Hökensås och särskilt Enesjön brukar dra mycket folk då den ofta är hyfsat lättfiskad och "lättvadad". Jag strosade en runda runt sjön och vek av mot Vita tjärn som ligger en bit in i skogen vid södra delen av Enesjön. När jag närmade mig tjärnen såg jag att där var alldeles folktomt och vattenytan låg svart och blank som en spegel. Eftersom som tjärnen kantas av gungflyt gäller det att närma sig med försigtighet då fisken gärna står alldeles intill land. Jag knöt på en muddler minnow i storlek 10 och sripade den på ytan i rask takt trots att där inte var ett enda vak i sikte. Efter endast ett par meters intagning lösgjorde sig en projektil från djupet i en våldsam attack mot flugan men missade den med en millimeter eller så. Med en puls på ca 200 lade jag ut flugan på nytt vilken knappt hann landa förrän den slukades av en glupsk regnbåge. Denna gången satt mothugget perfekt och en stridbar mycket vacker fisk fick syna blåbärsriset. Kvällen flöt på och jag lurade ytterligare en fisk efter en timmes tid med en liten sakta fiskad harörenymf. En fantastisk första kväll som avrundades med köttbullar, makaroner och kändisdjungeln på tv.