Kung Bore har kommit för att stanna!

I lördags hade vi sedan länge planerat en heldagstur till österlen för att sedan på kvällen äta och dricka gott i familjens stuga utanför Höör. Martin var tvungen att stanna hemma pga studier och lämnade därför Adam och mig åt vårt vidare öde i den mycket kalla och blåsiga februarimorgonen. För att göra en lång historia kort, vi hittade fiskbart vatten i Abbekås strax innan lunch och njöt stundvis av den strålande solen. Vi fiskade ganska intensivt i ca tre timmar innan vi var fullkomligt genomfrusna, givetvis helt utan resultat. Nåja vi hade båda känningar i våra beten som med största sannolikhet kunde tillskrivas öring av okänd valör. Vi hade sällskap av en fiskare i en märklig kajak med trampor som på en cykelbåt. Han gled graciöst fram på vattnet och fiskade av en stor yta med tillsynes samma framgång som oss landkrabbor. Vi var lite röda om näsan när vi på kvällen satt framför brasan och inmundigade en flaska rödtjut av bästa sort. Återigen en fisklös tur vilket i sig var ganska väntat med tanke på senaste tidens väderförhållande. Man kan ju trösta sig med att de flesta som man pratar med har ungefär samma erfarenheter av hur säsongen varit hittils. Det är bara att blicka framåt mot nya äventyr i den ständiga jakten på havets silver.