Att få röra sig i naturen med ett flugspö i hand är en förmån som jag unnar mig själv då och då. På bilden sitter jag och granskar mina askar med fjäderfä i jakten på den perfekta imitationen för dagen. Det är alltid lika spännande att kasta ut en fluga mot en vakande fisk och se den dimpa ner framför nosen....Under några självande sekunder står man på helspänn och förväntar sig att fisken ska lösgöra sig från djupet och girigt suga i sig den perfekt presenterade dunkroken.I 99 fall av hundra förblir vattenytan blank och fisken börjar vaka nån annastans utom räckhåll för mitt frenetiska spösvingande.Men ändå är detta ögonblick så viktigt för hela upplevelsen och skänker en stimulans som närmast kan liknas vid en rejäl åktur med häst och vagn.Då och då lyckas man till och med lura en fisk att gapa över kroken, den tillagas med glädje och ätes med god aptit i sällskap med ett välkylt Chardonnay.Halleluja! Halleluja!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar