När vi anlände till viken i limhamn låg istäcket som ett lock över vår tilltänkta fiskeplats. Ok!? Vad göra? Nåväl, vi styrde kosan mot brofästet i hopp om öppet vatten och svartprickiga öringar. Mycket riktigt så var vattnet fiskbart om än uppblandat med rejäl slushpuppie sörja och tusentals fjäderfä såsom knölsvanar, sothöns och ejdrar. Trots att Jonas lade pannan i veck och försökte knäcka koden som gällde för dagen så lyckades ingen av oss landa någon öring. Vi varken såg eller kände något som kunde styrka att öringarna skulle vara närvarande. Däremot såg vi blåstång som var frusen under vattnet och ett lugnt hav som påminde mer om tjockolja än något annat. Nu kan man med gott samvete luta sig tillbaka och vänta på något blidare väder med sydvästliga vindar och isfritt hav. Jonas den stackaren åker till Nya Zeeland på torsdag med siktet inställt på öring. Vi får väl önska honom lycka till och låtsas att vi inte är avundsjuka. Ses snart...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar