Idag var vattnet extremt högt! Jag vill hävda att jag aldrig varit med om dess like. För första gången på många år så fick jag djupvada för att komma ut till de rev och stenar som normalt är torrlagda. Jag lät mig icke nedlåtas av detta faktum utan spenderade 2 timmar med att fiska av de platser som ligger närmare land. Det såg riktigt giftigt ut trots stiltje och kristallklart vatten. Jag fiskade på längden och på tvären, sakta och snabbt, bytte flugor och fokuserade helt och hållet på att tänka som en öring. Dock så hände ingenting mer än att jag tappade känseln i fötterna till slut. En häger satt parkerad på en sten en bit ifrån mig och tittade modstulet mot horisonten. Han plirade på mig med sin gula ögon och i tyst samförstånd gav vi upp för dagen. Min fiskekamrat lyfte graciöst på mäktiga vingar medan jag stapplade köldstel till bilen och den väntande värmen...
Det blir fler pass i veckan, tills dess..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar